Detta band påminner mig om ett gäng band som jag älskade på 1990-talet, som kunde kombinera ett klassiskt rock och garage punk-ljud med den “alternativa musiken” -känslan som gick igenom så många mördare album av den eran. De minns L7, PJ Harvey, 4 icke -blondiner, etylköttplog – de smartare grrrl -band som själva påverkades av arketyper som Patty Smith och The Pretenders.
Ja, jag jämför arkadisk lekplats med många fantastiska band. Med fog.
Det här skivan sparkar röv.